Hur påverkar den stora tillströmningen av flyktingar till Sverige de senaste åren integrationsprocessen? Inte mycket alls, om man ska tro forskningen.
En nyligen publicerad rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, visar att det spelar mindre roll för integrationen hur många flyktingar som kommer under en viss period än hur den svenska ekonomin går. Förklaringen är att en högkonjunktur innebär att det finns fler jobb ut på marknaden, något som i sin tur innebär att flyktingarna kan komma snabbare ut i arbete.
Enligt Jan Ekberg, som skrivit rapporten och som länge forskat om ekonomiska och demografiska effekter av invandring, finns det två omständigheter som spelar roll för integrationen: åldern på de som kommer hit samt möjligheten att få ett arbete. Förenklat kan man säga att de som kommer till Sverige under en högkonjunktur och är i arbetsför ålder har goda chanser att får ett få jobb och därmed också snabbare integreras i det svenska samhället.
Ett exempel på detta är att integrationen gick långsammare i början av 1990-talet när Sverige hade en mycket svag ekonomisk utveckling, än på slutet av 1990-talet när ekonomin hade återhämtat sig. 60 procent av de män som kom till Sverige under 1980-talet hade ett arbete som de kunde leva på efter 2–3 år. Efter den ekonomiska krisen tog det istället 6–9 år. För kvinnliga flyktingar var motsvarande siffror 5 respektive 12 år.
Över tid verkar dock tiden för integrationsprocessen bland nyanlända vara stabil och antalet verkar som sagt inte vara avgörande.